Kaninungarna är hemma!

iosDSC07857Tro inte att vi ligger på latsidan bara för att sidorna inte uppdateras så ofta. Här betyder det tvärtom med studentfirande, en massa åkande i jobbet, en seg halsfluss och flertalet aktiviteter på kvällarna är det ungefär vad som hinns med.

Igår kom äntligen dagen. Dagen när vi hämtade hem kaninungarna! Vår stora kanin är supernyfiken på de nya små ungarna. De fick nosa lite på varandra, för att säga hej. Jag tror att det är två honor och en hane, men det blir lättare att se ju äldre de blir. Jag kanske måste ombestämma mig om en vecka. Vem som stannar hos oss? Det har vi inte valt än, och Adrina får lite panik när hon tänker på att inte alla ska vara kvar.
iosDSC08063
iosDSC08074Här är den lite större svarta, som jag tror är en hona. De är alla tre väldigt nyfikna och lugna, känns som bra förutsättningar för keliga kaniner. För er som undrar varifrån Adrinas fina sommarklänning är ifrån så är svaret Livly.

Mer saker har hänt i helgen. Jag hoppas på att kunna uppdatera er senare i veckan om det. Det är något som har gått racerfort…

Vår dvärgvädur och ungarna

iosDSC02500 iosDSC02492

Vi kommer framstå som en lite kanintokig kanin, men då kan jag lugna er med att det nog mest är jag. Och så jäkla kanintokig är jag inte, men de är ju bara så bedårande att man smälter. Efter all drama kring ungarna så är det väl dags med en uppdatering?

Vi börjar med Jake som är kvar, och som ni kan se Adrina hålla här ovan. Han blir alltid superlugn när vi tar upp honom, och han somnar nästan när vi lägger honom på rygg. Jag vet inte om det är för att han trivs eller om det är en överlevnadsinstinkt att spela död. Jake mår bra och har blivit lite mer social och mysig. Han blir hyfsat bortskämd med morötter, maskrosor och broccoli, men jag tycker synd om honom som är själv.

KaninungeKaninungarna besökte vi idag! De är större och skuttar runt mycket i buren. De är nyfikna och inte alls rädda när vi kommer in med våra stora händer och ska klappa. Så jäkla kul! Om 2-3 veckor kommer de hem till oss, och två flyttar sedan vidare. Än kan vi inte se vilket kön de är, men det går snart lättare att avgöra. Då kommer det roliga med att bestämma namn. Adrina verkar tycka att Rosetta är ett bra kaninnamn. Rosetta och Jake.

dvärgvädur ungar dvärgvädur ungar

Det är en silvergrå unge och två svarta som får mer och mer silverstråk i sig. Den nougatfärgade ungen är adoptivsyskonet. Jag är lite läskigt exhalterad över det här med att få hem en liten kanin snart. Hoppas den blir lika mysig och social som sin mamma Izzy.

dvärgvädur ungar

Här kan ni läsa om parningen,

ungarna del 1 (de är födda!)

ungarna del 2 (dramat kring adoptivmamma)

ungarna del 3 (två veckor gamla)

Våra dvärgvädurar, 2 veckor

dvärgvädur unge 2

Wiho! Vi drog till adoptivfamiljen för att spana in våra små kaninungar i söndags. Två veckor gamla och pyttesmå. Pyttesmå, men större än sist jag såg dem. Ni har väl läst bakgrunden till varför de inte är hos oss, utan hos adoptivfamilj?

dvärgvädur unge 3 dvärgvädur unge 1

De har precis börjat ge sig ut ur boet på lite äventyr i buren. Våra har blivit två svarta och en grå. Den nougatfärgade är honans biologiska unge, och dubbelt så stor som våra små. Lätt att se skillnad på.

Vi kan inte se könen på ungarna ännu, men hoppas på att kunna könsbestämma om en månad. En hona tänker vi ska stanna och sällskapa med Jake som är ensam i sin stora bur nu. Fasiken vad vi längtar. Med “vi” så menar jag nog mest mig.

dvärgvädur unge 6

Min helg, jäkligt intensiv

hemma-hosMin helg har varit minst sagt intensiv. Kaninungarna kom, som jag tidigare skrev, på fredagsmorgonen. YAY! Lördagen åkte jag med en av mina stylister Emma Olai till Jönköping för att fotografera ett hem. Det är alltid lika kul. Hon är inte klok och jag älskar’t! YAY!

Dvärgvädur 2När jag kommer hem från Jönköping, på gott humör och upprymd, ska jag kolla till status i kaninburen. Jag räknar in ungarna och ser så alla rör sig. Sen sätter jag mig på huk för att ta upp mamman Izzy som jag planerar att tvätta. Då märker jag att hon mår dåligt. Hon är inte så nyfiken som hon brukar vara, utan slö och lite vinglig. När jag försöker mata henne är hon inte intresserad, och huvudet bara ligger på de rivna morötterna. Jag ringer runt till olika veterinärer men blir inte klokare för det. Kaniner verkar inte vara något som de vet så mycket om. Det bestäms i alla fall att jag ska åka till jourhavande veterinär.

DvärgvädurI ilfart bär det av, och Izzy är som en trasdocka när vi kommer fram. Veterinären har ingen aning om vad som kan vara fel, men vi ger henne kalcium och vätska subkutant. Hoppas att hon ska pigga på sig och att lösningen var så enkel. Vi lägger in henne i transportburen och förbereder hemfärden. Ungarna ska vi försöka stödmata tills Izzy mår bättre. Men så plötsligt låter det inne i buren och vi hoppar alla till. Izzy krampar inne i buren. Fruktansvärt att se sin lilla vän må så dåligt. Vi tar ut henne, hon lugnar sig och blir en trasdocka igen. Men det finns inget mer vi kan göra, efter två krampattacker till är hon borta.

När vi är hemma igen gäller det att ta tag i våra små ungar. Stödmatningen är knepig. Det är svårt att få ungarna att äta den mängden de ska, och efter googling inser jag att det är extremt svårt att få dem att överleva med flaskmatning. Så börjar sökandet efter en adoptivmamma, som har en mindre kull i samma ålder som våra. Jag gör en call out på FB och börjar ringa runt till uppfödare. Under tiden jag letar förlorar vi tyvärr två ungar.

Dvärgvädur 3116 delningar av min FB-status senare har jag hittat en uppfödare hyfsat nära, med en kull av en unge som är ett dygn äldre än våra. Nu håller vi alla tummar och tår för att hon accepterar ungarna och att de kan växa och bli starka. Det är förresten adoptivfamiljen ni ser här ovan, med mamman till höger. Tack vare FaceBook har våra små ungar en chans att klara sig. Tack till alla som hjälp till och lagt ner sin tid för att försöka hitta en hona.

BarnkalasTrots att det har varit en helg med stunder av väldigt mycket glädje, så har jag mått väldigt dåligt av “kaningrejen”. Jag känner mig väldigt ledsen och tycker att allt har blivit fel. Det skulle ju vara en vår och sommar med kaninungar för oss. Det skulle ju bli så mysigt. Nu hoppas vi att det ska rätta till sig och blir lite rätt. Att vi kan få behålla ungarna och att en av dem kan stanna hos oss.

Jag måste nämna en glädjestund till  på helgen. Det var när Adrina äntligen fick ha sitt “Frost och kramkalas” med sina vänner. Sjutton stycken barn lekte och fikade i en lokal som vi hade hyrt. Livat var det och det blev inte riktigt som jag planerat detaljmässigt. Kaninbestyren satte stopp för hemmagjorda tårtor , snödekorationer och frostmuffins. Men vet ni, Adrina var så jäkla nöjd och superglad över alla presenter. Hon somnade utmattad och med ett leende ikväll.

Kaninparning del 1

kanin paras

Blommor och bin har vi väl inte pratat detaljerna kring i vår familj, men på något sätt förstår hon ändå helheten. Det blev ganska så tydligt när vi tog med oss vår svarta honkanin Izzy till sin nya älskare Emil för en vecka sedan.

kanin paras

Vi har två kaniner, en hona och en kastrerad hane, Izzy och Jake. Den här sommaren är det sista chansen för Izzy att bli mamma och både jag och Adrina vill så gärna göra en kaninkullsgrej.  Ha en riktig kaninvår med små ungar.

kanin paras

Dvärgkaniner är dräktiga i en månad men det kan vara svårt att se om det tagit sig innan ungarna väl är ute. Förhoppningsvis kommer Izzy börja bita av sig pälsen och boa i sitt hus för att förbereda för ungarna. Sedan levereras de när de är ungefär sju veckor. Så om jag räknat rätt ska vi kunna leverera ett gäng kaninungar i mitten av juni.

kanin paras

Adrina blev helt betagen av hanen Emil. Han var liten, mjuk och lugn som tusan. Jag tänker att det är ett perfekt lynne att avla på och få trevliga familjekaniner. Enda nackdelen är väl om han är lite för lugn när det kommer till pippandet.

Varje dag tittar jag om jag kan se någon skillnad eller ana dräktigheten. Men inte ännu. Räkna med att ni kommer bli uppdaterade om hur det går på kaninfronten.

kanin paras